|
kollektivhus --- kollektivt boende --- bogemenskap i Lund
jubileum
Slottet 20 år, dvs Lunds första kollektivhus 20 år! Huset självt – Slottet i Nöden – fyller 80.
Det är något att fira, att uppmärksamma. Huset och vi.
Vad? Hur det är att bo här nu, hur livet i huset fungerat och utvecklats genom åren, ...
Det skriver vi om i andra kapitel än detta.
Här backar vi till frågan hur det kom sig. Hur kunde ö h t kollektivhus bli till i Lund?
I Lund finns i dag 4 kollektivhus, Slottet, Regnbågen, Fiolen och Russinet. Tillsammans har de 85 lägenheter
med tillsammans ca 140 boende.
Dessa utgör 0.18% av Lunds lägenhetsbestånd. Inte mycket, men ändå är Lund förmodligen Sveriges
kollektivhustätaste kommun.
Historia alltså. Först händelseutvecklingen.
Den 9 april 1981 bildades en förening av kollektivhushungriga i Lunds kommun, KiL.
Det kallades då med självklarhet för kollektivt boende och kollektivhus. Nu uppfattas ordet
kollektiv mer tveksamt, nästan stötande för en del. Men det är en historia för sig.
Varför? Av flera skäl fanns här ett starkt intresse.
- Det fanns en kollektivhuskö på bostadsförmedlingen med ca 400 anmälda (också det med en intressant
historia), varav styvt 100 ’på bettet’.
- Här levde kvar en ’kultur’ sedan ett misslyckat försök på 60-talet med ett ’servicehus’ på Papegojlyckan
(som slutade i en arkitekttävling – ett terasshus vann).
- Och, ett försök att skapa ett kollektivhus höll på att misslyckas.
Bakom detta en grupp idealister, de som förmått kommunen att öppna denna speciella kö1.
De hade med sitt arbete skaffat sig självförtroende och förmåga att påverka ... Och envishet nog
att driva frågan i flera år. De hade börjat med studiecirkel om boende redan –78.
Och inte minst att det i kommunen fanns personer med ’minnen’ från 60-talets servicehusvision. De
kunde bidra med råd och dåd. De kunde påverka kommunen inifrån.
Hur det nu kom sig, tillsatte kommunstyrelsen en utredning. En grupp tjänstemän2 arbetade från dec–82
till aug–83, när de lämnade sin rapport.
Samt att LTH fanns, en arkitektutbildning med professor i byggnadsfunktionslära och ett ’fullskalelabb’.
Ett misslyckande skapar energi. KiL bildas, föreningen för kollektivhus
i Lunds kommun, april –81. Det hela växte ur en folklig vrede.
Blotta existensen av kollektivhuskö på Bostadsförmedlingen väckte givetvis föreställningar och
förväntningar... Att stå i den kön innebar snart att kittlas av besked att det kan finnas ett med
inflyttning redan hösten –81 –– ombyggda studenthus på Delphi, N Fäladen. Detta projekt väcktes
hösten –80 men skapade omgående irritation bland de förhoppningsfulla och kapabla köandena. Anspråk
på rättvis kommunikation, delaktighet i programutveckling uppfylldes inte och kommunen var oklar.
AF bostäder visade sig därtill ha ekonomiska skäl till att ha bråttom. Det blev ’vi’ och ’dom’. Och
kommunen hoppade av. KS sade nej 12 jan –82.
KiL hade bildats året innan. Interimsstyrelse3
tillsattes i april -81, föreningens första årsmöte
hölls i september med 80 aktiva medlemmar och med kollektivhusköns 400 bakom.
- Den grupp som -78 började fundera över vad boende är: Ylva Båve, Bengt Paulsson, Eva Svegborn,
Pia Runemark, Lennart Larsson, Aina Johansson. De kallade sig Kollektivhusgruppen i Lund.
- Ingvar Andersson, Anders Nyquist, Hanna Ahlstrand, Elsa Bergström Grip, Björn Gunnarsson, Eva
Karsten, Bengt-Åke Leijon (fastighets-, stadsarkitekt- och drätselkontoren)
- valdes Katrin Tjorvason, Aina Johansson, Tore Torngren, Britt Anstrell, Karin Andersson,
Lennart Nord, Filippa Lagerblad till första årsmötet 30 sept –81. Protokollet från det
konstituerande styrelsemötet 810422, se bilaga 1.
|
